Glasögon hantverketshistoria

Foto: Hans Lindskoog

På 1950 och 60-talet fanns det i huvudsak två skyttebågar för amatörer. En modell gjordes av Optiker Bark i Stockholm. Den kallades Barks skyttebåge. En annan modell tillverkades av Optiker Gunnar Pettersson i Stockholm, Ge-Pe skyttebåge. Den tillverkades för gevär respektive pistol. Varianter utfördes för vänster- eller högerskyttar.

Foto: Hans Lindskoog

Med olika glasringar kunde refraktionen slipas in i en glasring och kompletteras med olika filter för sol eller med gulfilter för dimma. Dioptern hade 5 olika öppningar som kunde anpassas för ljusförhållanden.

Andra modeller av skyttebågar förekom i enstaka exemplar tillverkade av olika skyttar.

Försvaret.

Foto: Hans Lindskoog

Två olika modeller förekom till värnpliktiga under sin första tjänstgöring. Synfelet fick inte överstiga +- 6 dioptrier. Den ena modellen gick under benämningen skytteglasögon och var avsedd att användas under ordinarie tjänst. Den andra modellen benämndes skyddsmaskglasögon och skulle användas tillsammans med gasmasken.

Foto: Hans Lindskoog

Som kuriositet kan nämnas att ca 25 % av försvaret kunder slås ut med en hammare, genom att glasögonen krossades för de närsynta.

Gårdfarehandlaren

.
I Rikssalen på Uppsala slott hänger "Gårdfarihandlaren", en magnifik tapet vävde i Flandern på 1600-talet.

Texten nedan är hämtat ur Läkartidningen nr 4 2011 volym 108 av professor Lennart Berggren.

"Billiga glasögon kunde nu bli var mans egendom och således av kringresanden försäljare. Särskilt gårdfarihandlare, som hade brillor i sitt lager, men även sålde nålar och råttfällor, kom att få ett dåligt ryckte. I Laurentius Petris krönika från 1467 finns en notis om en man benämnd Lodovicus som utgav sig för att vara hög kyrkoman "ändock han i sanning intet annat var än en brillekrämare, thet är en bedragare"

Brillor blev ofta förknippade med dumhet och humbug. Kringresanden kvacksalvare och charlataner bjöd ut "mirakulösa curer" och utförde operationer inför publik på marknader. För att styrka sin väderhäftighet bar de ofta brillor på näsan. Collegirum Medicum blev 1663 Sveriges första medicinska tillsyningsmyndighet för läkare, barberare och apotekare, men saknade lagliga möjligheter att beivra det utbredda kvacksalveriet.

Instrumentmakare David Ekström hade tillsammans med professor Anders Celsius i Uppsala tillverkat optisk apparatur till det nya Astronomiska observatoriet. På beställning av Linné hade han också tillverkat den första termometern enligt Celsius med rättvänd skala (med 0 grader för fryspunkten och 100 grader för kokpunkten). Ekeström blev 1742 invald i Kungliga Vetenskapsakademin, som nu blev tillsyningsmyndighet för optiska instrumentmakare, och man fick en tydligare gräns mellan utbildade optiker och outbildade brillekrämare"