Bergkristaller med viss optisk effekt har påträffats i Troja och Egypten och även på Gotland. Några optiska glas i vår mening har det dock inte varit fråga om. I Egypten har man även funnit halvrunda glasstenar, som uppkommit i kokgropar. Kokgropar användes för matlagning såtillvida att man eldade i en grop i sanden, då smälte sanden och förenades med askan och glas bildades. Principen av formen på dessa halva glasklot har levt kvar till våra dagar och kallas Visulettlupper.
Den mest troliga teorin om glasögons ursprung är att Europa är den plats där glasögon härstammar ifrån. Man har i Florens hittat dokument om Salviano d´Armato ”brillornas uppfinnare” begravd 1317. Under tiden vid spanjorernas resor till andra kontinenter på 1500-talet skulle man hitta glasögon i Kina. Ingenting tyder dock på att kineserna skulle ha haft någon form av glasögon före spanjorernas ankomst. Venedig med dess framställning av glas till prismor i armaturer förefaller mest troligt som ursprunget till glasögonen. I Verona har man funnit ett motiv på glasögon som blev förhärskande i mitten på 1500-talet och även tidigare.
Nitglasögon finns avbildade på många kyrkomålningar. I optikersymbolen finns dessa nitglasögon avbildade. Nitglasögonen var naturligtvis ganska obekväma att använda för att en hand måste hålla glasögonen på plats. På ett porträtt från senare delen av 1500-talet kan man se en man som fäst glasögonen med ett snöre runt öronen.
I Tyskland upprättades skråordning i glasögonmakaryrket. I Nürnberg finns exempel på mästarprov på glasögon. Brillmakareordningen från Regensburg omkring 1600 visar en mångfald typer av bågbrillor.
I Norrby kyrka i Uppland har man funnit ett par tysktillverkade brillor från 1700-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar